Under fler tårar än vi någonsin trott att en maskin skulle kunna locka fram har vi skiljts från 13m gul/svart tiger-scania. När den rullade iväg mot Allingsås var enda trösten att vi redan begåvats med pysslingen “Omar” som tröst.
“Omar” är Tigerns motsats på alla tänkbara plan. Det är en safarihusbil, som redan rullat igenom hela Sahara, Ekvatorialafrika, Latin- Mellan- och Nordamerika samt hela Europa förståss.
I botten ar “Omar” en Mercedes 300 Geländewagen, med markfrigång som en rejäl lastbil, Fyrhjulsdriften passar oss, med dragning mot norska fjäll och andra strapatser. Det gör dock inte motorstyrkan. 88 HK är inte mycket att ha när det börja luta mot…
Turboladdning kan vara lösningen och jakten har inletts.
Nu är vi nere under 6 m och har inte mycket att hämta i busskretsar. Efter 20 år som Scania-frälst känns det som att gå igenom en svår skiljsmässa, men det är väl som de kloka brukar säga; var sak har sin tid…
Ha det bra, alla ni som uppfyller medlemskraven och jag hoppas att Tigern ansluter sig till sällskapet igen – med andra människor bakom ratten.
Ha det riktigt gott och god hjul!
Håkan&Lena