- Detta ämne har 45 svar, 8 deltagare, och uppdaterades senast för 12 år sedan av
.
-
Se nu står jag här lika grann och fin som förr. Mitt nya liv verkar bara bli bättre o bättre, känner mig stark som..som..en bulldozer
Nåja, konstig liknelse kanske men jag kan ju inte vara stark som en björn heller.
Nu så är jag packad och glad, väntar på en riktig långtur. Matte har städat så ordentligt idag. Jag har ju haft ett litet fjäderfä inne som var så förtvivlad och inte hittade ut förrän husse kom och släppte ut den. Den hade bajsat överallt
så matte har fått skrubbat mig ren igen.Nu väntar ett äventyr, att få träffa kompisar och bara vara med husse och matte i flera veckor. Ja fyrbentingen också förstås, hon följer med. Jag gillar henne
Tror jag måste sova nu så jag orkar rulla riktigt långt i morgon.Natti natt.
Svea
Vilken resa!
Efter en något krasslig försommar så fick jag då en ny motor. Husse slet dygnet runt för att få allt på plats. Jag försökte hjälpa till så gott jag kunde, matte också, men det var nog trots allt husse som gjorde jobbet. Riktigt spännande var det när vi skulle provstarta och kan ni tänka er det gick hur bra som helst. Ingen kan ju vara gladare än jag för det betyder ju att mitt liv inte är slut som rullande. Visst kan man stå parkerad på något fint ställe vid en sjö eller så och bara ha människor som bor i mig på sommaren, men vad trist det ska vara på vintern. Tänk om det skulle bli storm och det ramlar ett träd över mig och ingen ser det förrän till våren. Nej fy så hemskt.I alla fall så har jag varit ute på en ordentlig provtur nu. Jag känner mig så stark, faktiskt bättre än ny. Vi har varit upp till mina hemtrakter nästan. På festival…det har jag aldrig varit förut. Flera andra bussar stod där bredvid mig och vi hade väldigt roligt åt människorna. Det var väldigt många människor, och hur de såg ut…he he. Fick skratta hela helgen faktiskt. Tv var där och filmade så nu är man filmstjärna också Eftersom matte jobbade på den här festivalen fick jag ta hand om husse och fyrbentingen alldeles själv. Det gick utmärkt. Ett tag funderade jag på att låsa dörren för husse så han skulle få sitta ute i regnet och vänta tills matte kom hem, fast när jag tänkte efter så var det kanske ett lite elakt skämt. Han som varit så snäll mot mig *skäms* Jag har bara varit snäll, inte alls som kompisen bredvid, han tutade mitt i natten och väckte alla runt omkring. Stora tutor har han dessutom. Men man kanske gör så på festival???
Sen åkte vi vidare och jag var så trött, hade ju inte fått sova ordentligt på en vecka, höll nästan på att somna över Gålsjöskogen. Så tog vi och parkerade på Mosjö Camping. Jag tror husse inte hann dra åt handbromsen förrän jag somnade.
Vaknade av att matte klev upp, klädde sig och gick ut. Såg hur hon gick vägen bort men blev snart uppslukad av mörkret. Försökte tända lysena för att se vart hon tog vägen men husse hade stängt av huvudbrytaren. Sen ser jag hur det är fullt av folk överallt, och de spelar flöjt och trummor. Det tänds små eldar och står tält resta både här och där. Men var har matte tagit vägen? Jag ser henne ingenstans, fyrbentingen är också orolig och gnäller vid dörren. Husse han bara sover och sover. Natten går och jag spejar oavbrutet ut i mörkret men matte är försvunnen. Till sist blir det morgon och husse vaknar äntligen. Han är mycket förbryllad över vart matte tagit vägen men trodde att hon bara gått på toaletten. En timme går och han blir lite orolig och går en runda med fyrbentingen som också behöver gå på toaletten. Men ingen matte. Till slut tar han och traskar iväg till toaletterna men där är det alldeles tomt. Han går en runda runt hela området och tittar i alla små tält om matte finns där. Men nej. Hon är borta, bara som uppslukad av jordens inre. Han spejar ut över sjön, springer ut på bryggorna och tittar i vattnet. Inget där heller. Mobilen, tänker han, jag ringer. Men inne ligger mattes telefon och ringer alldeles för sig själv. Han börjar kolla och ser att både mobil och plånbok är kvar. Inget alls som saknas förutom mattes shorts och linne, inte ens skorna. Vart har hon tagit vägen? Ska man ringa polisen, eller brandkåren, eller…?? Nu börjar alla människor där ute att dansa och sjunga, hur kan de sjunga när matte har försvunnit. Husse är både arg och ledsen, mest orolig tror jag. Då kommer Bosse för att överlämna några filmer och han tycker inte alls det är konstigt att matte försvunnit mitt i natten. För så brukar hans fru också göra och vara borta i 2 veckor. Husse tycker det låter märkligt. Han ringer polisen och de säger att man ska vara borta minst 4 dygn innan man blir efterlyst. Jaha, säger husse då får jag väl ha fest i stället då. Så när min kompis Skellettet dundrar in blir han glad och har fest. De skålar och tjoar, spiller grogg på golvet och spelar hög musik. Alla människor dansar runt runt och till slut dansar de ut i vattnet längre och längre ut. Man ser bara toppen på håret på de som är längst ut och snart försvinner de helt under ytan.En gäll signal bryter tystnaden och jag vaknar med ett ryck. Klockan är 7 på morgonen och mattes alarm på mobilen ringer. Allt är tyst och stilla, solen skiner och det blänker så vackert i krusningarna på sjön. Då inser jag att jag bara drömt allting. Matte snusar och sover så gott i sin säng, husse sover, alla sover. Inga tält och dansande människor. Tack och lov. Så tokigt man kan drömma
Men vi har många besök under dagarna där i Mosjön, mattes barnbarn, husses barn och en massa kompisar som kom på besök. Självklart för att titta på mig.
Så åker vi vidare, snirklar oss fram på småvägar där det nog inte kört så många bussar förut. Många människor som blir glada och vinkar till oss när vi åker förbi. Stannar och sover på fina ställen, ibland med en massa andra vagnar och ibland står vi alldeles ensamma. Husse och matte njuter av vår resa och det gör jag med. Finns det något ljuvligare än att få tuffa på sakta efter sommarvackra vägar med prästkragar och renfanor. Men jag börjar bli lite orolig nu, tycker inte riktigt om vägen vi åker. Börjar känna igen trakterna och får en svag oro i karossen. Tänk om husse o matte ska lämna tillbaka mig?? Parkera mig bredvid ladugården och åka därifrån. Ska jag behöva stå där i 20 år till?? Nej, jag tror inte det. Det pratar om saker vi ska göra sen så då kan de väl inte lämna mig här.I natt har vi sovit bredvid ett ställe jag känner igen. Där har jag en massa kompisar, jag har varit parkerad där ett tag innan jag fick komma till Enköping. Medans vi står där så hinner jag tala om vad jag varit med om och gissa om de blev gröna av avund. Bara det att man kan bo i mig nu är ju något nytt. Det känns fint med de nya människorna som pysslar om mig hela tiden, de andra bussarna är väldigt avundsjuka för de står bara där och väntar.
Husse har haft mig i en verkstad och pysslat om mig där under, min luft har inte varit riktigt bra. Tillsammans med en annan kille som är jätte duktigt på oss stora fordon har han nu fått till det bra. Och när vi står där så kommer Skelettet han hade också något fel, på spindellederna. Då blev det hans tur att få bli ompysslad ett tag. Vi åker vidare för att träffa Tufftuff min gamle vän.Sverige är verkligen vackert på sommaren, små sjöar och vattendrag som vi passerar på vår resa. Så stannar vi på en camping där TuffTuff redan står och väntar. En annan bil står också där och vi har det väldigt trevligt tillsammans. Solen skiner och husse fiskar, matte har gjort det bekvämt för sig i en solstol där hon läser en bok. Det här är livet. Tyvärr tar dagarna slut och vi måste åka hem men vi gör ett sista stopp innan vi är hemma. På gården där hästkrafterna finns stannar vi över natten sen ska husse hem för att titta på alla motorcyklar som ska ut och köra. Jag blir parkerad och de plockar ur mig en massa saker, jag blir lite orolig att de ska lämna mig för lång tid nu. Husse stänger av strömmen och det verkar faktiskt som att vi inte ska åka något mera nu. Jag får väl stå här och räkna bussar som passerar som jag gjort de senaste vintrarna. Lite tråkigt är det förstås om det inte är någon som kommer och pratar med mig.
Jag behövde inte vara orolig. Tjoho. Vi är ute på tur varje helg nu. Matte och husse gör något som heter jobba om dagarna annars. Matte förklarade att det är för att vi ska få pengar så vi kan fortsätta att åka på våra turer, så vi kan tanka och köpa saker till mig. Men vilka gulliga människor, att de jobbar bara för min skull. Det hade jag aldrig kunnat drömma om. Jag tror nog att människorna tycker lika mycket om mig som jag om dem.
Vi är nu snart i mitten på september, det börjar bli höst. Det är kallare på nätterna och dagarna blir kortare. Lite sorgligt är det för snart kommer vintern och då blir det inte så mycket resande. Men först nu så ska jag rulla till Grisslehamn och husse o matte ska ut och åka båt. Lite sur blir jag för jag vill också följa med. Men de har sagt att jag får vara så snäll att vänta i hamnen och hålla fyrbentingen sällskap. Det är klart att jag ställer upp på det. Fyrbentingen kan ju inte vara alldeles själv. Då ska hon och jag mysa, hon kanske får något gott ben att tugga på som hon gillar. Jag tror vi klarar oss bra, vi kan spela radio och dansa som matte brukar göra
Sen ska människorna säkert ha fest på kvällen, elda, sjunga och vad de nu gör. Dagen efter brukar vara väldigt stillsam i alla fall. Själv kommer jag ha fullt upp med att snacka med alla kompisar som jag kommer att träffa. Det är kanske sista chansen för i år, bäst att passa på. Hej! Magirus här.
Trevlig tur de där! Gott att höra att du fått en stark motor och att luften har blivit bättre.
Har också varit på tur med mina människor, norrut for vi. Jag har nu fått flytta in i tältet. Husse säjer att mina bakhjulslager inte mår bra
men husse mår inte bra heller så det blir inget gjort på ett tag.Ha de gott
Den här har jag sparat länge, ville läsa ALLT i ett svep.
Härlig story om ett emellanåt tufft liv som buss, tur att det finns så omtänksamma hussar å mattar.Ojsan, här har det hänt en massa men matte har minsann inte skrivit en rad.
Vi har varit ute på flera kortare turer, i regn och rusk, kyla och snö men nu är det mest sol och varmt. Sommaren är härlig.
Husse tillbringar många timmar med att pyssla om mig. Det börjar bli så fint och allt fungerar (nästan) som husse vill.
Jag har blivit så modern och snitsig, inte kan man tro att jag föddes 1966. Fast jag tycker nog att bakdelen borde göras något åt snart. Man vill ju ha en snygg rumpa också
Min kompis Traktorn kom och hälsade på för ett tag sen. Han hjälpte till att ta bort en massa snö och is för då hade husse o matte bestämt att vi skulle åka på tur fast marken inte var bar än. Sen när vi skulle åka så fick jag i alla fall hjälpa till allt jag kunde för att komma av gården. Det var väldigt halt på sina ställen. Men vi kom iväg och fick en himla rolig resa med en del äventyr också. Matte hade någon slags ”ägglossning” och alla skrattade åt hennes hyss.
Fast jag hade haft andra inneboende under vintern och det visade sig genom att det luktade prutt i hela mig när matte skulle använda spisen!!!!! De små håriga varelserna hade ätit på en slang. Urrk, hur kan de tycka att det är gott. Tacka vet jag diesel, det är mat för krafttag det. Sen var det ganska kallt, så vattnet i avloppet frös men det tinade upp under dagen och började porla så fint ner i tanken. Då fick alla springa och kissa???
Fyrbentingen har blivit min bästa vän, hon och jag umgås mycket. Hon vaktar mig när husse o matte inte är inne och jag ger henne värme och skydd. Vi trivs alldeles utmärkt med varandra, hon biter inte på mig eller kissar som den andra lilla fyrbentingen gjorde.
Ibland ligger hon och gnager på något och då blir jag lite orolig men matte har lugnat mig och talat om att hundar måste få ett ben ibland att gnaga på. Men borde inte jag också få något då?? Jo, sa matte och gick ut och klistrade fast ett märke på min fönsterruta. Vet inte om det går att jämföra med ett ben men fint blev det. Det sitter nio märken i följd nu. Jag är stolt.Under vår första tur i år, då matte var så ”äggnödig”, fick jag träffa min vän Busster igen.
Jag har ju sen vi sågs första gången haft ett gott lyse till honom. Man kan nog säga att jag däckade vid hans uppenbarelse. Så stilig och blå <img src="/heart.gif" width="" height="" alt="<3" title="
I alla fall så fick vi ju tillfälle att odla vår bekantskap mer där under helgen som gick och innan vi skildes åt hemma på min gård kan man nog säga att vi var ett par.
Våra mattar och hussar hade ju inget att invända mot att vi gängar oss, det är väl på tiden kanske. Busster är 1 år yngre än mig men vad gör det.
Så vi slog till under vår träff före årsmötet i Husbussens Vänner. Ringar ordnades av mattarna och en mycket trevlig ceremoni hölls av ordförande i klubben. Vi stod med lysena på och blinkers mot varandra då vi lovade evig trohet. Vilken lycka, jag är så kär.
Matte passade på att fira vårt bröllop rejält och fick en stödjande hand av husse när hon skulle gå och sova. Helt plötsligt skulle hon sova på golvet och bara skrattade åt husse som försökte hjälpa henne upp. Människorna är bra konstiga ibland. Men jag kan lova att jag får skratta ofta.Appropå årsmötet och träffen så hade vi jätte roligt. Det var så många att snacka med och en hel massa nya bussar som också var glada över att få komma ut på en tur. Träffade en lite skum typ, han såg inte ut som en buss men var gullig ändå. Han hette Dutchy tror jag. Mycket trevlig trots sin lite konstiga brytning. Han berättade att det stod en buss på deras gård som heter Lilla Fröken, och att han är jätte orolig att hans husse o matte inte kommer att bry sig om honom sen när Lilla fröken är färdig. Faktiskt berättade han i förtroende att han är så svartsjuk så han nästan har tänk att sabotera Lilla Fröken. Men det skulle han inte göra lovade han, utan istället börja fungera helt prickfritt så kanske de inte ställer bort honom i något garage. Mycket bättre lösning tyckte jag också. Han sa att om det nu blir så att han inte används så mycket vill han i alla fall stå parkerad där han har lite uppsikt över gården och kan snacka med de andra som också parkerar där.
Matte och husse pratar väldigt mycket om att jag ska vara parkerad någon annanstans och det gör mig lite ledsen. Jag tycker om att stå här och morsa på alla bussar som åker förbi. Många gånger är jag ensam och då är det ju kul med sällskap. Har blivit riktigt bra kompis med både 803:an och 804:an, de stannar precis här utanför och då får jag alltid höra om en massa tokigheter i trafiken eller om det är väldigt svårt att ta sig fram.
Jag kommer att sakna deras berättelser.
Men jag har blivit väldigt nyfiken på vad som händer. De pratar om det nya stället och att det finns en annan buss där också. Så spännande. Då blir jag inte ensam i alla fall. Tydligen finns det andra fordon också, grävmaskin och traktor. Det känns ju bra. Sen så kommer ju fyrbentingen att hålla mig sällskap också, för den ska jag ta hand om medans husse och matte jobbar har de sagt. Det måste ju innebära att de ska bo i mig jämnt. Åhhh, gulle dig så glad jag känner mig.Ibland tänker jag på hur jag stod där mot ladugårdsväggen i så många år och ingen som brydde sig om mig. Det var så roligt när barnen lekte i mig och vi for på många spännande resor i fantasin. Då fick jag ju känslan av att vara behövd igen. Men den tiden passerade och sen var jag bara till besvär och stod i vägen. Drömde mycket om platser och vägar jag tidigare kört, det var så vackert i fjällen när våren kom. Mina minnen höll mig vid liv kan man kanske säga.
Nu så händer det så mycket hela tiden att jag har svårt att komma ihåg allt.
Men tråkigt det har jag INTE.//Svea
Hej Svea, Dutchy här!
” border=”0″ alt=”wink.gif” />
Gott att höra att det gick bra med “ringmärkningen”. Grattis!!
Det var roligt att träffas, och jag har hört av mina människor att dina människor funderar eventuellt på en tur hitåt, det kan bli kul.
Jag har pressat mina människor på det där med Lilla Fröken. Dom säger att hon mest ska tjänstgöra på vintern när det är så där vitt o kallt utanför tältet
och kyla gillar jag inte alls . Jag får väl se vad som händer…Ha det gott
Hej Svea! Idag har min människa(den med den fula kepsen) ägnat HELA DAN åt bara mej!!!
Först var vi på ett ställe dit vi brukar åka en gång om år. Konstigt place… dom ruskar och skakar i mina axlar, dom petar och bryter o bänder
hehe, men jag gav INTE efter, så kepsmänniskan for därifrån och sa att jag är en pärla
Nåväl, sen kom vi hem och han tog i tu med att fixa lite småsaker…sen tog han bort ratten
men han sa att det var för att snygga till den. Så i morron får jag mer sällskap! 
Åsså har jag fått en klocka på instrumentbrädan
inte för att jag vet vad det ska va bra för, men de blev snyggt Hur är det på din kant då? Är di snälla med dej?
Ha de gott
//DutchyNu är min ratt tillbaka, nymålad o grann, loggan i tutknappen har aldrig varit vitare och klockan fungerar!!
Jag undrar vad han med fula kepsen hittar på härnäst
” border=”0″ alt=”smile.gif” />
Ha de gott
/DHejsan, Svea här.
Jo då mina människor grejar och har sig. Packar kartonger, kör saker som ska på soptippen och ja…vete sjutton allt vad de har för sig.
Nu ska jag snart få åka och parkera på gården där det finns en massa hästkrafter. Blir skojigt för det finns en annan buss där med. Men mina människor har sagt att den inte på långa vägar är lika snygg som jag
Husse o matte var upp till Norrland nyss och jag fick inte följa med, blev faktiskt lite ledsen men de kom ju hem igen på en gång. Tack o lov. De har köpt ett litet hus där uppe. Jag tänkte att nu är det kokta fläsket stekt, nu blir jag lämnad vid för våg. Men de ska bo i mig och bara åka dit ibland. Så det var lugnt. Huset ligger i Seltjärn, Bredbyn. Det är långt dit men jag ska nog få följa med dit också har de lovat, fast inte när det är vinter och kallt då tar de den lilla bilen.
I morgon får vi främmande, en sån där konstig vagn man drar efter en bil. Vet inte om det går att snacka med en sån fast jag ska göra ett försök i alla fall.
Nu ska mina människor snart gå och lägga sig, det är så mysigt. De pratar, ser på tv och sen snusar de så gott i sin säng. Fyrbenting och jag vaktar så inget händer.Ha det gott där ute i sommar sverige.
// Svea
Hallå alla glada.
Nu var det riktigt länge sen jag skrev något om hur jag har det. Jag har det jätte bra Min husse o matte har bott i mig över 1 år nu. Hela långa vintern har de kurat skymning med mig. Ni anar inte vad trevligt det är. Har ju liksom fått ett nytt jobb som faktiskt är bättre än att köra post.
Det hade jag aldrig i min vildaste fantasi kunnat tro när jag i min ungdom körde över fjällen i snöstorm. När jag satt fast där i snödrivan i tre dagar innan stormen bedarrat så det gick att ploga upp vägen igen, då var det inte så lustigt kan jag säga. Det kom ett fordon som körde uppe på snön och hämtade människorna som åkte med mig, men jag fick stå kvar där alldeles ensam och frysa. Det blåste så hårt så snön kom in både genom dörr och fönster. Trodde då att min sista stund var kommen men det slutade att snöa och blåsa och till slut nådde de fram för att rädda mig. Ja, det var ju inte bara en gång som man fastnade i snön eller fick vända tillbaka för det var omöjligt att köra. Fast posten skulle ju fram och det var en väldigt viktig uppgift jag hade så väldigt många strapatser har det blivit.
Annat är det nu
Har hört talas om en del människor som åker till Spanien över vintern bara för att få slippa vintern…..det här är mitt Spanien. Visst får jag vara ute i alla möjliga väder, men jag har det varmt inne och mina människor tar hand om mig. Behöver inte göra något annat än bara stå där och vara mysig. Sen får jag ju ut och lufta däcken så fort våren gjort sitt intåg och se alla vackra platser. Men min egen plats är nog vackrast ändå. Fick ett litet hus och en veranda alldeles utanför som husse och matte byggde. Det har kommit ytterligare en buss hit som heter Flora, och hon är vacker och speciell. Blev först lite orolig för vad husse hittat på och tänkte att han inte ville ha mig kvar längre, men jag behövde inte alls oroa mig. Flora ska bli ett växthus och andra delar ska användas till mig. Så fantastiskt. Jag vet ännu inte vad Flora gjorde när hon jobbade men nu får hon också ett nytt viktigt jobb och inte behöver vi vara ensamma längre.För lite ensamt har det blivit sen fyrbentingen flyttade. Matte och husse har varit så ledsna, och jag med, men hon kunde inte bo med oss längre. Nu har hon flyttat till en annan familj som hon känner och vi får träffa henne när vi vill. Känns mycket bra att veta att hon får det så fint i alla fall.
För ett tag sen fick jag även följa med till den där stugan husse o matte köpte förra sommaren. Vilket trevligt ställe, och vilken fin plats det fanns för mig där. Där kan man stå ofta kände jag.
Nu är vi tillbaka på gården bland hästar, traktorer och böljande sädesfält. Husse och matte åker till sina jobb igen för att ordna pengar så att jag ska kunna vara ute och åka och ha riktigt trevligt. Jag småpratar med de andra bussarna och Herr Traktor som brukar köra förbi ibland. Tråkigt har jag inte.Till helgen ska visst något speciellt hända. Jag hör hur de pratar om att åka någonstans, till stan, nu ska jag visst få något nytt igen… Jaha, det var nya sängar till husse och matte. De ska visst gå att hissa upp och ner??? Kan man sova upp o ner?
De här människorna är väldigt konstiga. Vad de hittar på. Som sagt tråkigt har jag inte. De får väl greja bäst de vill, själv ska jag kolla på alla fina motorcyklar som kör förbi. Kanske till o med tuta på några Sen ska vi visst på något annat längre fram, ja det blir nog många korta turer innan vintern kommer. Då känns det fint att bara stå parkerad och mysa med mina människor.
Så jag har hittat det bästa jobbet och bor i mitt eget Spanien
//Svea
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.