Mera på tema inlåsning: Lång story!
I somras skulle jag hämta några papper i mitt “arkiv” i källaren på vårt fik. Nyckelknippan hade hamnat i några andra byxor och jag hade inte tid att leta, så jag plockade fram reservnyckeln till huvudingången ur kassaskåpet. Gick sedan till fiket, öppnade, larmade av, hämtade en kall pilsner i drickakylen och tog några klunkar. Aaaah…efter vederbörlig rapning (ingen annan fanns i närheten, så det var bara att dra på i allt välbehag) låste jag dörren inifrån och knallade ner i källaren. Väl nere kom jag på att dörren in till mitt “hobbyrum” ju var låst, och den nyckeln hade jag inte med…shit! Bara att knalla upp igen med oförrättat ärende. Jag slängde den tömda burken i retursäcken och gick till dörren för att öppna. Låset strulade lite, som det gör ibland, och jag vickade lite på nyckeln och tog i ordentligt. Det knäppte till, och nyckeln gick plötsligt väldigt lätt…vaffanudå? Drog ut något som liknade en pinne. Axet hade gått av och ramlat in i låset! (Nyckelkopian gjord hos en skum skomakare av tvivelaktiga piratämnen således) Ridå! Ingen mobil. Försökte lyfta på luren, men bara datatjut. På den tiden hade vi modem, och någon unge var ute på nätet. Brukar innebära långvarigt chattande.
Jaha, vad gör man nu? Kåken är byggd i sutteräng, några fönster att öppna finns ej på framsidan, tvärtom är de försedda med galler. Flera dörrar finns, men alla måste öppnas med nyckel.En säng fanns i gästrummet. Det fanns gott om öl i kylen. Lite kaffebröd o chips. Mugg därnere. Ett alternativ var att helt enkelt ta det lugnt och vänta tills någon saknade en. Men det hade jag inte tid med. Visserligen öppnade jag en öl till, men samtidigt började jag inspektera fönstren på baksidan, en våning upp. Första fönstret stod det ett skrivbord med dator på. en skottkärra och en del annat nedanför. Förmodligen både riskabelt och mycket jobb att ta sig ut. Fönster två: Ett skrangligt verktygsskjul och en sågbock. Fönster tre, en oljetank, och en massa trädgårdsredskap uppställda mot densamma. Risk för farliga ofrivilliga penetreringar alltså. Fönster fyra. En Volvo 740, arvegods, -85:a, endast 13000 mil, och alltså inte så lämplig att göra fågelbad på taket på….(vilken annan Volvo som helst hade dugt förstås…)
Med beaktande av en tjänstevikt på närmare 100 kg (muskler o benstomme förutom skallen) valde jag fönster två, det med verktygsskjulet med sågbock nedanför. Efter att ha tömt burken öppnade jag fönstret och klättrade försiktigt ut. Skjulet var mycket riktigt inte avsett för denna typ av belastning, och det började knaka och svaja betänkligt. Nu var det bråttom! Jag kastade mig på mage och hasade ner med benen mot sågbocken. Skar upp handen på det vassa plåttaket. Sågbocken välte givetvis och jag hamnade i vedtraven med en massa vedträn rasande över mig. Gjorde ganska ont faktiskt. Men nere var jag. Det var mörkt och ingen såg, tack och lov, den brutala återkomsten till jorden. Skitig och blodig kom jag in i köket hemma. En unge surfade obekymrat på datorn samma linje som fiket). Carina undrade var f-n har jag varit och gjort.
Slutsats:
Suck…anlita auktoriserade låssmeder när ni gör nyckelkopior! Slutligen lyckades jag med pincett i dagsljus pilla ut det fördömda avbrutna nyckelaxet, så vi slapp byta låsen. Slutet gott trots allt. Murphy kan vara ganska schysst ibland.
Gott nytt år på er alla!
Björn
” border=”0″ alt=”haee.gif” /> 
