Min lilla buss en Volvo byggd på Starkens chassie 1959 hade en D47A maskin alltså en 90 hästare med fasta foder, som var så utsliten att det varsfårt att få den att gå dom 5 milen det var hem. Jag har aldrig tidigare sett en Diesel ryka sååå blått. smörjolje förbrukningen var två liter på fem mil och brännolja ville den ha fyra liter per mil. Då förstår ni hur fort det gick i backarna, det var bra att den hade låga växlar kan jag säga. Jag köpte den av Erik och Elisabeth i Benarby Som ligger mellan Landvetter och Hällesåker. Den hade dessförinnan gått i Dorotea bland annat som skolbuss, Erik och Elisabeth köpte bussen 1974 slängde ut sätena och drog till spanien, byggde inredning under färden, Bussen lakerades med hjälp av tryckluft från en annan buss när dom var i Afrika. Bussen hann med 4 generationer inredning under deras tid, dom bodde i bussen i tolv år utan annan bostad. Dom gjorde fyra varv runt medelhavet med den och var i Marocko varje vinter, alltså tolv gånger, dom satte bussen på en fraktskuta som däckslast till Acapulko och bodde i den under tiden. Så ni förstår att maskin var slut. Elisabeth hade separationsångest när jag for iväg med den, så hon ville inte se när bussen åkte för sista gången från deras hus. Dom hade köpt LudgoPelles orkesterbuss men hon fick aldrig samma känsla för den som han haft för lillVolvon. Jag renoverade upp en TD 50B som suttit i en lastmaskin till lillVolvon. Men idag bor Volvon privat hos en kille som är med i Anten Gräfsnäs museeitåg och skall bli buss igen. Han har en riktig inredning till den och kvar var alla tryck knappar och stannarskylten så han blev glad att så mycke original inredning fanns kvar. Min lilla 608D -70 Hjälpte jag en arbetskamrat på Bilspedition att köra väck. Den skulle skrotas enligt honom. Den är jättedålig i plåten både balkar och golv men vi har hållt liv i den sedan 1999 då jag hämtade den. Jag drog hem den i toubar efter min Volvo 145a Det var svettigt, Volvons avgasrör blev 1,5dm längre i backen som heter Dansereds lider i Härryda upp mot Landvetter flygfält. När jag stannade och lät den gå på tomgång för att svalna lite så såg jag att avgasröret var rött ända ner till första ljuddämparen, det var därför det skramlade mot dragkroken, men det drog ihop sig igen. Denna MB är en före detta varutransport. Året efter fick jag tag på en 508D -69 som inte startade, priset var därefter, nästa dag var det 608an som med toubar drog hem 508an gåendes på tomgång. (Det gäller att koppla lilla reläet rätt så man får 24 volt till startmotorn i sin 12 voltsbil) 508an hade stått 9 år vid Toivos Verkstad på Hisingen och det hade bott en Finne och hans tolv katter iden. så jag har den bara som reservdelsdonator då jag även har en MB 608 -75 med 5 meter flak, kapell och bakgavel lyft. Deltaplanen har jag inte kört som husbuss utan bara med 48 stolar i Den införskaffades bara för utmaningen att den skulle få ett fortsatt liv. Den stog ned sjunken i en åker tre mil utanför Vrigstad mot Sävsjö. Kompisen med Scanian hade sett en annons med Göteborgs nummer så han sa att den är i närheten (jag bor mellan Varberg och Borås). Men det visade sig att den stog hemma hos hans mamma som bodde i småland. Och det stämde. I den åkern hade den stått i 8 år Motorn var sönderfrusen i vattenkanalen över oljekylet. Vet inte hur stor motor den har bara det att den har två topplock på sex cylindrar och utan turbo. Maskin hade körts torr på brännolja också¨. Men vi låvade att hjälpa honom att få väck bussen utan kostnad, men då vill vi ha den. Sagt och gjort vi åker ner med Scanian och en tretons kapellkärra på hösten och plockar ur det trasiga kylet och vattenkanalen plus diverse sönderfrusna delar och kommer tillbaka våren efter med allt lagat. Vi lät kylspecialisten laga kylet och Hasse på Spaldingmotor som bygger tankbilar i aluminum var rätt kille att svetsa vattenkåpan med sin 55 cm långa sprick. det blev tätt. Vi hade lite kompisar med oss i Scanian när vi kom ner igen sex vuxna och sex barn så i kärran fanns barncyklar och grill till maten samt att jag gärna jobbar med tryckluftsdrivna verktyg vilket medförde att vi hade kompressor och elverk med oss. Jag har lite bilder från när vi fått igång Deltan. den var en -67a med helluft fjädring. Det tog hela helgen fram till klockan tre på Söndagen innan bussen stog på fast mark igen och vi kunde vända hemmåt. Grönskylt för tungt fordon hade jag lånat av min arbetsgivare. Poliser var dom enda som inte lade märke till detta cirkusfölje, men Mercan gick hem och jag lånade grönplåten ett tag till för hon var en fröjd att köra, med vacuumdrivning av norrlandsväxeln som manövrerades med en spak på panelen, men den gick fint både att växla upp och ner. Rak 5växlad låda med luftcylinder på lådan. Det blev några turer in till Göteborg med den. Sen var det ju som det var vi hade uppnått det vi ville och vad skulle vi med denna buss nu då? Rostig så som bara en 30 år gammal Merca kan ros …
..alla har Hägglundsmärket och krompilarna utom jag 
–>
<!–emo&
–>
–>
!